I modern tid kan betydelsen av begreppen “republik” och “republikanism” vara lätt vilseledande om man inte går hela vägen tillbaka till renässansen Florens och antiken. Här finner vi republikens ursprung och historia. För att förstå begreppet republik bör man utgå från renässansens begreppsvärld och härleda det från det latinska ordet “res publica”, vilket bokstavligen översatt till svenska skulle innebära “det allmänna tinget”. Låter inte helt logiskt idag – viktigt att ha i åtanke – försök sätt begreppet i sin rätta historiska kontext! Faktum är att det latinska ordet “res” hade flertalet innebörder och användes flitigt för att beskriva statliga ärenden eller statliga angelägenheter i största allmänhet. Sett i detta historiska perspektiv blir uttrycket “res publica” ett begrepp för att beskriva statsangelägenheter, för det allmännas bästa.
För att ytterligare fördjupa förståelsen inför begreppet republik ska begreppet sättas i ett motsatsförhållande – mellan enskild medborgares angelägenheter eller det allmännas angelägenheter. Republiken i motsats till den privata sfären ägnade hela sin uppmärksamhet gentemot det allmännas bästa. På ett sätt kan republiken allt sedan de gamla grekerna och Aristoteles och även i renässansens Europa kännetecknas av förkroppsligande av det allmännas intressen i första hand, allt annat i andra hand. I enlighet med Aristoteles etik och moral är formuleringen av det allmännas intressen både ädlare och större än vad den enskildes intressen i en stat någonsin kan tänkas vara. Republiken som statsskick går tillbaka till de gamla grekiska staterna och även in i romarriket – från år 510 f.Kr. framtill att Julius Caesar utnämndes till diktator år 44 f.Kr.
Republik – Monarki
Stater kan endast vara antingen en monarki eller en republik – de kan inte vara båda – vilket resulterar i att vissa republiker är demokratiska emedan andra är mindre demokratiska. I Europa är alla republiker mer eller mindre demokratiska. Det finns fortfarande en del tveksamma frågetecken även i Europa – exempelvis Rumänien eller Polen – de har fått kritik från EU vad det gäller demokratiska rättigheter i länderna. Jämför man däremot Europas republiker med resterande republiker i världen kan man klart säga att de är demokratiska. Vissa republiker liknar mer eller mindre diktaturer. Kina och Ryssland är två exempel. Samma sak kan ju sägas om monarkier i världen. Saudiarabien och Thailand är exempel på monarkier där demokratin mer eller mindre är obefintlig! Oavsett styrelseskick kan man alltså inte ta demokratin för given!
Republiker under 1800-och 1900 talet
Under början av 1800-talet var flera länder i Europa inspirerade av franska revolutionen och viljan att övergå från monarkier till republiker var utbredd i hela Europa. Det skulle dock dröja en bit in på 1900-talet och efter första världskrigets slut 1918 tills nya stater växte fram och utropades som republiker. Faktum var att Frankrike var den enskilt största republikanska staten i Europa – inte konstigt med tanke på den franska revolutionen! Även en del mindre stater som Schweiz och San Marino har republikanska traditioner som går långt tillbaka i historien. Sammanfattningsvis kan man säga att republikanismens stora genombrott skedde under hela 1900-talet. Idag är majoriteten av världens alla stater republiker med direkt valda eller indirekt valda presidenter/statschefer.
En del undantag
För att förklara begreppet republik behövs motsatsen monarki. En republik är en stat där den styrande och representanten för landet fått positionen på något annat sätt än genom arv. Idag är de flesta stater i världen republiker och monarkierna lever en förtvinande tillvaro. Enda monarkin med statlig fullmakt i Europa är Vatikanstaten och Liechtenstein. Dessa två mikrostater är undantagen som bekräftar regeln i Europa. Majoriteten av Europas monarkier är konstitutionella monarkier, vilket innebär att monarken inte har något inflytande på den politiska makten eller staten. Endast Liechtenstein och Vatikanstaten har kvar monarken och påvens starka maktställning – de har ett stort inflytande på den politik som drivs i dessa två mikrostater. Antalet republiker överstiger antalet monarkier i Europa. 32 stater i Europa är republiker och endast 12 är monarkier.
Republikens framtid
Likt fågeln Fenix, ur askan och elden stiger republiken gång på gång upp genom historien. Alltsedan grekernas Platon och Aristoteles och deras enorma inflytande på idéerna angående västvärldens republiker och stater. Orsakerna till den romerska republikens fall var många. Romarriket låg i ständiga krig med goter, vandaler och barbarer. Lägg därtill republikens storlek – stegvis började romarriket falla sönder och upplösas. Stammarna runt omkring i Europa började skapa egna kungariken emedan de formellt fortfarande kallade den romerska kejsaren för dess “överhuvud”. I renässansens Europa kom tankarna om republiken åter tillbaka. Republikens absoluta återkomst i samband med franska revolutionen 1789 ledde till att den lever kvar fram till våra dagar. Republiken kommer med största sannolikhet vara kvar som styrelseskick för en lång tid framöver.