Eleganta och mångfacetterade Europa: statsskick och politik

Eleganta och mångfacetterade Europa: statsskick och politik

På omslagsbilder och i turistkataloger kan Europa ge ett sken av att vara en elegant, kultiverat och en harmonisk del av världen. Kryddat med en rik samling traditioner, språk och spännande sevärdheter. Dock visar sig en lite annorlunda bild om vi skrapar på ytan. I en tid där Europa genomgått ekonomisk osäkerhet, hög arbetslöshet, ökande osäkerhet i form av terrorism och migrationskriser är europeisk politik i ständig förändring. Därför har många européer börjat avvisa etablerade partier och utmana rådande politiska system. De politiska ytterflankerna blir allt starkare och traditionella partier tappar mark. Kanske har de största omvälvningarna skett i Frankrike, där det senaste valet drivit en relativt politisk nykomling till presidentposten och ett nytt politiskt parti till regeringsmakten. Sedan har vi Storbritannien där en majoritet av väljarna valde i en folkomröstning i juni 2016 att lämna Europeiska unionen (EU), känt som Brexit. Därutöver är populistiska politiker och partier på framväxt, framförallt i Central- och Östeuropa, där demokratin ryktas inskränkas i länder som Ungern och Polen. Vid Europas östra ytterkanter pågår en bortglömd fast ändock kraftfull utveckling; den väpnade konflikten mellan Ukraina och Ryssland. Konflikten har pågått sedan Euromajdan (Ukrainska revolutionen 2013) och lett till över 10 000 döda och snart en miljon människor i flykt. Den kanske största händelsen i denna konflikt är annekteringen av Krimhalvön av Ryssland som skedde genom ett militärt ingripande. I dagens läge ingår Krim i den Ryska Federationen och är indelad i två administrativa delar: Republiken Krim och den federala staden Sevastopol.

En blick på Europas växlande statsskick

Europas statsskick består huvudsakligen av konstitutionella monarkier och republiker. I så gott som alla konstitutionella monarkier är statsöverhuvudet, det vill säga kungen eller drottningen, en ceremoniell representant utan exekutiv makt att påverka politiken. När det gäller Europas republiker skiftar det mer. Här är presidenten statsöverhuvud och har antingen en viss grad av exekutiv makt eller ingen alls. Några exempel på länder där presidenten har exekutiva befogenheter är Frankrike, Polen, Portugal och Rumänien medan presidenten i länder som Finland, Italien, Irland och Tyskland endast har ceremoniella roller. En annan aspekt i Europas statsskick är i dess olika grader av självstyre, det vill säga hur mycket självstyre som finns i länders olika regioner, allt från Norrbotten till Katalonien i Spanien. Den vanligaste typen är centralstyre, något som innebär att staten i slutändan är högst och alla administrativa regioner utövar endast de befogenheter som staten väljer att delegera. Exempel på länder med centralstyre är Sverige, Polen och Portugal. Det finns dock gott om länder i Europa med olika grader av decentralisering, såsom statsförbund och federationer. Några exempel är Spanien, Frankrike och Italien. I Spanien är till exempel Katalonien en autonom region med mycket mer självstyre än region Norrbotten i Sverige. Ännu en betydelsefull skillnad i länders olika statsskick ute i Europa är hur lagstiftande församlingar ser ut, det vill säga kammare med ledamöter. I Europa finns två typer: enkammar- och tvåkammarsystem. Tvåkammarsystemet är det som dominerar medan enkammarsystemet är vanligast i mindre befolkade länder som Sverige, Estland och Bulgarien.

Young stylish businessman touching virtual interface button. Pillar of transparent blue light. Future bio style interior on background. Interfaces collection.

Europas puttrande politik

Politiken i Europa är mångfacetterad och dynamisk. Till skillnad mot stora länder som USA och Kina är det generellt sett många partier representerade i Europas folkvalda församlingar. Trots att Europa rymmer en rik samling länder där ekonomi, språk och kultur varierar är det politiska klimatet relativt konfliktfritt och stabilt. I denna rika samling finns gott om självstyrande regioner och separatiströrelser. Dagens mest laddade konflikter är mellan Ryssland och Ukraina som lett våldsamma strider och pågår än idag, samt en del långlivade spänningar i bland annat Nordirland och Baskien i Spanien. Det relativt stabila politiska läget i Europa beror delvis på länders samarbete genom en rad olika organisationer och avtal mellan länder, däribland Schengensamarbetet, Nordiska rådet och inte minst Europeiska Unionen (EU). EU är utan tvekan det mest inflytelserika politiska system i dagens europeiska politik. Idag är 28 länder medlemmar i EU och det innebär att samtliga länder påverkas av beslut som fattas i Bryssel. Medborgare kan påverka EU:s politik genom allmänna val som hålls till Europaparlamentet var femte år. På senare tid har EU fått mycket av skulden i dess hantering av olika kriser som euro- och migrationskrisen. Paradoxalt nog har EU som varit tänkt att medverka till fred och samarbete ha bidragit till konflikten i östra Ukraina, detta eftersom Ukraina stått i politiskt vägskäl mellan att antingen närma sig EU eller Ryssland. Överlag skiljer sig politiken och synen på demokrati mellan väst och öst. Medan det i Sverige styr en officiellt sett feministisk regering har Ryssland ett auktoritärt ultranationalistiskt parti representerat i parlamentet, Rysslands liberaldemokratiska parti.

Leave a Comment